först Repris-sammandrag ur Elevator 11

På skärmen står det att ni redan varit på väg i tio tusen år. Är det möjligt? Känns som det var imorse raketen startade. Till din ohyggliga förvåning upptäcker du att ni bägge är cybernetiska organismer, cyborgs. Ni har tankar, känslor och organiska kroppar. Instinkter hyser ni men saknar medveten intuition. Så ni glömmer hela tiden att det här är en dröm - så länge som ni inte tänker på det. I ett extra kåt ögonblick avlägsnar ni syrgassträngarna och kysser varann i navlarna. Upplevelsen är inte att ha blivit apa på nytt, utan att vara människa som kan spela apa ifall hon föredrar. Det är inte ni, det är andra individer. Nu imiterar ni dem, och skrattar för att det funkar.

Nu hörs enbart musiklåtar, varvade med tystnad. Din partner sitter kvar och sorterar arketyper. Ända borta i andra änden av farkosten, vid de sällsamma hissdörrarna - där inser du ännu en gång att ni aldrig har lyckats undersöka hissen. Varenda övrig dörr har ni hånglat er igenom åtskilliga gånger vid det här laget. Finns emellertid en elevator så innebär det att farkosten kan vara långt större, högre och djupare än ni känner till...

NX väljer en mix mellan:

2. Söker dig tillbaka till din partner för att låta er båda undersöka hissen en gång för alla, även ifall låten kommer hinna ta slut före ni är tillbaka här.

3. Struntar blankt i den knepiga elevatorn - den kan lika gärna vara en drömillusion - och hyser med ens samma inställning till din resekamrat. Istället, om du nu ändå drömmer, försöker du finna en intressant fripassagerare som borde ligga och gömma sig i någon vrå ombord.

TRoll 12

Du irrar tillbaks genom raketskeppets korridorer, med en cyborgs systematiska ryckighet. Åter i styrhytten hos din partner, upptäcker du att din partner är borta. Istället sitter där ett troll. Först blir du livrädd över att ha blivit lämnad ensam, orolig för att din partner skall ha slungats ut genom vakuumslussen. Men strax uppslukas du av förundran. Vad tusan gubbar gör ett troll ute i rymden?! Vildvuxet hår har han förstås, på många av kroppsdelarna, och inte tillstymmelse till rymddräkt. Till sist inser du att det är eran farkost som trollet just nu sitter i, som en fräck fripassagerare. Skrattar gör han medan han fifflar flitigt med spakarna och pillar intresserat på skärmbilderna. Trots detta kraschar inte skeppet alls. Snarare är faktum att kursen styr allt rakare mot SiRiS oRiGo, ju mer intensivt obekymrat trollet trycker på tangenterna och pular med panelerna. Den fjärran solen närmar sig nu - det syns verkligen på skärmen. Och när trollet slutligen tittar upp på dig, med sina glasögon som han uppenbarligen bär, så märker du att du frågar:

-Hur Du Här?!
-Är Alltid Ombord, gurglar trollet omedelbart.
-Ända Sedan Start?!
-Raketen Förevigt Rest...
-Menar Från Jorden... försöker du hjälpsamt minnas.
-Bodde Under Trappan.
-Ditt Bränsle Uppskjöt?!
-Tornet Byggdes Levande, fortsätter det trassliga trollet skärpt, likt en mix mellan superagent, samurai och orakel.
-Du Skapade Tornet?!
-Trappan Skriver Historien...
-Hur Många Steg??, måste du passa på att få reda på.
-Vill Du Fram???
-Trött På Oändlighet!!

Blott tre ord i taget fungerar att säga - det har du redan insett. Känns rättså naturligt. Besynnerligare då att ni pratar samma språk, som man jämt gör i science fiction-historier, men som du knappast trodde var gångbart under ett verkligt möte i rymden. Fast det är klart, om trollet talar sanning var eran jordvistelse bara en gemensam del i det stora hela. Hur mycket ni egentligen kan dela tycks gränslöst. Din identitet känns hotad. Kanhända vill trollet få dig att självmant kliva ut i avgrunden från sista trappsteget...? Än så länge har du långt ifrån släppt misstanken att han just har hoppat ombord från någon skum planet. Hursomhelst har du nu, nästan, glömt bort din partner. Känns som att denna apekatt-cyborg var en drömbild, en spegling av dig själv, medan trollet är minst tre gånger så påtagligt.

Trollet låter tolv bilder ligga kvar på skärmen som han nu har hissat upp i kabintaket. De bläddrar sig i ett bildspel. På sovslafen slår han sig ner och iakttar symbolmönstren närmare. Likadant gör du på din bädd. Bilderna tycks föreställa figurer såväl som fenomen. Kanske är de arketyper? Eller fragment ur en omtolkad tarot-kortlek?? I nedre hörnet på var och en är samma hieroglyf inristad. SiRiS oRiGo står det. Det är dina drömmars mål.

Vilken Bild Väljer Du?

1. Barnet

2. den stängda Dörren

3. TRappan som upphör mitt ute i Rymdmörkret

4. den Överfulla Staden

5. SkogsGläntan

6. Skötet som Öppnar sina läppar

7. LjusKronan

8. Bläckfisken i sitt Akvarium

9. den Levande Sfinxen som svävar iväg

10. det tomma timglaset mitt i öknen

11. SpegelBilden

12. TidsCirkeln med samtliga ZodiakTecknen i

13. det iRrationella irRblosset som ingen av er ser