Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
SAMHÄLLET BLUNDAR


uppväxt i missbruk

Jag!

För liten för att skydda mig...
För ensam i ett hem fullt av syskon....
alla försöker vi överleva.

Vet att hjälp kan finnas,...men var?
För rädd för att berätta...hålla fasaden uppe.

Ångesten som river sönder mig...
äter mig inifrån
Men inte helt och hållet.
Kränkningarna...utsattheten.

Makt som förintar mig.....
men inte helt och hållet.

Smärtan som släcker min själ......
men tvingar min kropp att leva vidare.

Det är att tala om ting.....
som det ej finns ord för.

Barnet som ropar.........
men inte blir hörd.
Vem tar ansvaret?
När alla vuxna blundar.

Någon jag älskar sviker mig....
gör mig illa.
Kränker min rätt att få vara barn.
Barnet ropar........
men resten av världen blundar.

Min själ vissnade.....vittrade sönder.
Varför segrar orättvisan?
Varför känns det så tomt?
Varför blir jag aldrig fri?




Fri vers av robertaflack
Läst 130 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-08-30 19:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

robertaflack