Hur såg min första dikt ut? Har försökt hitta den, men har ingen aning om vilken det är. Trots att jag alltid satt datum på saker. Så jag tar en bland de lite senare som började kännas som äkta poesi. Dessförinnan skrevs gott om historier, små mysterium. En del lyriska försök, men knappast några dikter värda namnet. Så kanske är poet inte det som jag allra främst är.

jag är allvarlig
jag har en tavla på en dam som äter soljungfrurussin
det finns gräsfält någonstans
någonstans i drömmarna någonstans
det är på ett skivomslag är det, heter det
där sitter Mozart o BACH o de andra
ska inte du komma på kalas
kanske nu, men kanske sedan
jag är en allvarlig
det går inte för vår fågel har dött i februari
så nu så ska jag gå hem

 

 

De flesta har pekat ut denna som den bästa bland mina gamla. Intressant nog bygger den på "talspråk", till skillnad från det mesta jag skapar som blir "skriftspråk". Den förmedlar minnet av en röst /en karaktär som jag mötte under tidig barndom. Ingen aning om vem det är - bara ett sällsamt barn, eller helt vanligt barn, som passerade förbi grässlänten och sa "Jag är allvarlig", och alla reagerade på honom (eller om det var en henne). Var det du? :-) Mer minns jag inte, men broderade vidare med egna bilder när rösten dök upp på nytt, i mitt vid det laget 20 år gamla huvud... Det är alltså en person som säger hela harrangen: