Jag har sett kapitulationen i botten av min blick

lagt märke till det ödesdigra i min hållning

Jag har noterat de fina linjerna av sorg

förundrat följt dess stumma väg i mitt ansikte

Jag har känt doften av mitt nederlag

länge anat det verkningslösa i att göra motstånd

Jag har ännu många ensamma nätter kvar

där tankarna kupar händer under tårars väg

Jag är märkligt nog ännu en levande varelse

trots att jag för länge sedan dött