Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bergakungen och Hitler

Jag tog din hand i min. "Det är er rättighet" sade samhället i en sval ton, för det är våran rättighet, ja precis tänkte jag och på folk som dött för kärleken och orättvisan som nu log åt vårt samhälle, åt dig och mig. På en dämpad salong, i ett ljust land. Kärlek, förståelse och lidande handlade biografen vi såg på om. Precis vid det tillfället då jag tog din hand, sprutade två kvinnor i vår ålder eld på oss, först gjorde det ont, kanske för att de tidigare kastat rosor på mig, men ont gjode det inte bara för mig utan för de där som dött för orättvisan, för glåpord, för alla som blivit utsatta, det gjorde ont för oss alla. Vi försökte krama varandras händer, döda som levande och känna styrka. Vi ville krypa ihop i kokonger eller gömma oss för ljuset och dricka oss berusade med vampyrerna, de ljusskygga och vi. Du sa att de eldsprutande inte varo värda min ilska och tack och lov för att du tog ner mig på jorden, för ni vet att mitt ansikte fylldes med ett leende, för vid insikten om att två kvinnor på en biograf någonstans i sverige kan symbolisera fördomar för andra så tydligt, men samtidigt bli stunts för det verkliga samtidigt som huvudkontraktet redan skrivits, samtidigt som de eldsprutande kunde gråta över hitlers verk, på en romantiserad komersiell duk, då log jag oglatt, för inget annat kunde göras. "Ni äro unga, vackra och älskar", sade samhället i pedagogisk röst, "gratis terapi för alla lidande" Så säg nu mig vad skall få oss att gråta. Verkligheten håller oss unga och alerta. Vi kämpar under ett kvävande duntäcke. Folk som hava fördomar åldras utan skönhet, dag för dag. Snabbare än vi.




Fri vers av Childlike Wild
Läst 446 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-09-10 22:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Childlike Wild
Childlike Wild