Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensamvargen II

En gammal varg dansar
under bergets skugga
en långsam, sorglig vals.
Ett, två, tre...ett, två, tre...

I dansen bryter månen fram
och plötsligt står han stilla.
Ett rop som sakta växt i honom
bryter fram.

Ett ljud från längesen
om forna tider
när gamla ben var unga
och skogen full av sång

Han sjunger i det gråa nuet
tills strupen inte orkar mer
ligger ner med skumma ögon
vända upp mot skyn

och i den vita fulla månens sken
ligger där en gammal varg
och en av sångerna
i skogen under berget
den har för alltid tystnat.




Fri vers av Dionysius
Läst 428 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-09-11 20:23



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Dionysius
Dionysius