...du en sökare som njuter av livet - en människa som verkligen lever sitt liv. Inte låter det passera obemärkt.

...du en stjärna som glittrar, som färdas med vindarna och inte räds att sträcka sig efter himlen eller tillbe natten.

...du doften av liv, och styrkan som lyfter mig ur mörkret Du är en varm själ som talar med mig tills jag åter blir trygg. Tills jag åter somnat och vaggar i samma takt som dina andetag.

...du: svaghet & stolthet, glädje & sorg, kärlek & passion, allvar & vördnad, kvickhet & kunskap. Men du är även en pojke, en man, en far & en bror, allt fångad i en kropp av glas. Vill hålla dig i min hand, se dig och känna dig. Måste vara varsam...

...du en inspiratör och konstnär, bottnad i erfarenhet och i barnets naiva tanke - absolut ingen produkt av andra. Du lyser med skenet att vara både vilsen och hemma på samma gång, en bragd för detta konststycke är du värd min vän.

...du ägare till kunskapskällan som odlats av döden. Ett rop i natten när klippan kallnat. Så brilliant slipat, att du inte förleds av bokstäver och ord, så änglalik att du kan bli ett skimmer i månens ljus. Ibland vinner alfabetet över dig, men då kommer du igen i nästa rond, för jag ser att du är en kämpe.

...du precis densamma som när vi en gång möttes. En bit av mitt hjärta har gjort rum för dig, och du kan titulera dig en del av mitt bultande bröst. En del jag ömt håller kär, och alltid finner tröst i.





Och DU citron, blåbär eller vilken smak du än har för dagen,
blir alla till honung när du klär dig i ord.

Honung finns i miljoner varianter,
bara konsistens och smak varierar.

Jag säger inte att honung alltid är synonym med sött,
eller att jag bara älskar din kraft och din effekt.

Nej, jag vill att du skall vara som du är,
att du skall vara hela ditt register
Var stolt för den du blivit, kära vän.

Jag försöker säga,
att jag njuter av alla smaker,
fast på olika sätt.
Både smärta och glädje behövs,
tillsammans bildar de helheten.

Å så försöker jag säga
att jag så innerligt vill känna
dina ord smällta mot mina läppar,
att min tungspets längtansfullt suktar
efter att omges av den lekande mun
som formar din själs tankar.

Men jag försöker också säga,
att min själ drunknar
om ditt hav släcker dess törst.
Det kommer den att göra
även fast min hals svulnar upp och bröstet blir varm,
att hela kroppen blir sjuk och skälver av åtrå,
jag skriker efter mer beröring...
Allt på grund av den bild du målar på min näthinna med dina ord. Oavsett vilket tonart du spelar.


Förleds nu inte av mina ord, kära vän
Dom kommer från hjärtat,
missförstå inte,
tro inte att jag narras.
Men mina ord finns inte tillgängliga för dina öron,
dom får aldrig nå din själ,
inte på det sättet,
Om mina ord når ditt hjärta,
som dina når mitt,
så måste våra vägar skiljas åt

Å, min älskade vän,
förlåt för mitt svar...