i ett rivningshus i Gårda byggdes ännu en mur

för henne ett drömhus av doftande framtid

han var kärleken för ett barn

han skulle rädda henne ifrån lögner och

ensamma nätter med andedräkter från stinkande munnar

rädda henne ifrån

frusna stunder av rädsla bakom gardin

rädda henne ifrån

langare med smutsiga händer av duvskit

rädda henne ifrån brännhålen som gapade pinsamt i manchestersoffan

och mammans olika masker

han skulle ta henne därifrån

men han dödade hennes dröm

hennes nakna kropp kastades i en säng utan madrass

i en säng som skar hål i hennes rygg för varje rörelse

en andedräkt av förljugenhet kysste hennes blodiga läppar

och Tomas Ledin sjöng

" I natt är jag din"

det var då hon blev drömlös