Alla män som minns hur det var när man var ung vet att man glömmer aldrig första gången som man är tillsammans med en kvinna. Dagen efter så vaknar man upp och man upptäcker att man har blivit kär. Det spelar ingen roll med vilken kvinna man har varit tillsammans med. Hon kan vara en helt okänd kvinna som man knappt minns namnet på eller flickan bakom disken i glasskiosken som man har gått och suktat efter hela sommaren. Hon kan vara vacker som en ängsviol eller ful som en cancerdiagnos. Hon kan vara smal, fet, full med bölder, ha sammetslen hy eller vara vit, svart eller gul. Det spelar ingen roll för hon är den första kvinnan för en man!

När han ligger där i sängen dagen efter och tittar på kvinnan som fortfarande sover så känner han att han har varit med om något fantastiskt och han tänker: Jag ska göra allt för dig! Ingen ska få skada dig och jag tänker se till så att du ska få det så bra som möjligt under resten av livet!
Det är en barnslig och naiv känsla som tyvärr försvinner med åren. Det är därför som vissa medelålders män sakta men säkert börjar att supa ihjäl sig. Andra skaffar sig tupé, börjar jogga och köper sig en sportbil. De vill ha tillbaka känslan av att vakna intill en kvinna för första gången och känna att deras liv faktiskt är värt att levas.

Eller så kan man göra som jag: Gräva ned sig vid sin dator och skriva fåniga texter i brist på bättre.