ögonen är som havet djupa att drunkna i


glittrandes av livsglädje som när solstrålarna smeker havets yta i gryningen


med en röst som är balsam för själen och knottrar hud


lekfull i sinnet med hjärtat fyllt av empati och kärlek


vackert rödfärgad kind till generat leende med blicken utforskandes de kritvita sandkornen


blodet rusar genom kroppen av helheten då blickar möts till det stora snäckskalet fyllt av kärlek


älskandes till vågorna som knappt når fram


lämnandes spår i sanden bildandes ett hjärta av kroppar som förenats


stormar stekande sol höga vågor sökandes fotspår


inget kan sudda ut hjärtat som formats av själsfränder