Publicerad 2009-11-27 22:37 av "Dempa"




Tårar som aldrig faller.

 

 

Gömmer blicken i rösten.

Gömmer rösten i blicken.

Tar upp vattnet med magen.

Såren breder ut sig…

 

Sakta fräter jag sönder mitt inre.

Bilderna skär itu min naiva bild.

Ingenting är som det ska vara…

Men Hon kommer snart,

Kvinnan som kan frälsa en syndare;

 Kärleken!





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren "Dempa" med Poeter.se id #19016 innehar upphovsrätten