Publicerad 2010-01-18 14:18 av Herr Morris

gömda mellanrum av oglömda ord


Glansen från en solkatt


Ibland så vaknar trots att man redan är vaken
ibland vaknar man, trots att man fortsätter att sova.
Men ibland så vaknar man inte där man somnade.
Inte heller där man sen är.

Man vaknar i ett mellanrum av liv.

Man slå upp ögonen
mot ett höstlöv
som hänger kvar
mitt i sommaren
speglandes
hudens röda ton,

där man står naken
i skogen och känner
doften av regn
från en klar himmel
lyssnandes
på tystnadens sång
som smeker fram
nya former
av ens ryggrad

just innan man kliver in i en helt ny dag
och återvänder till där man somnade.

Så vaknade jag idag.

Gläsande, precis så där

Men jag vaknade igen
insåg jag att jag inte alls glänste
det var bara fortfarande en dröm

om en solkatt

som inte låg i något mellanrum, utan satt fast
på väggen mellan mig och grannen i porten brevid

Vi som aldrig hälsat på varandra


som de flesta
aldrig heller
hälsat på

en solkatt

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Herr Morris med Poeter.se id #8611 innehar upphovsrätten