jag tänker inte försöka
att skriva världens dikt om en dålig tid
eller ett dåligt minne

bara kör rakt igenom
flera snesteg
ett i taget

ur kapitel
från kapitel
flera blad åt gången

vandrar vidare
från sorg till glädje
gråter för kärleken
skrattar åt livet

vi har varit kär
gett bort våra hjärtan för att få de bedragen

vi kunde blivit lycklig
men valde denna väg

jag vände mig aldrig om
som du gjorde

nog skrämmer jag mig själv
för det vi gjort under tiden
vi väntade på det vi trodde var rätt

men detta är livet
bara att ta allting som det kommer

men ingenting kommer att bli
rätt tid och rätt plats

så rädda mig
ändra mig!