Publicerad 2005-11-02 12:57 av S.C.




Nådaskjutna änglar

Fan är det sant?!

I en tunnel?
I en trappuppgång?
Mot sin egen dörr

Blod som sipprar ned för benet
snorig och dan, springandes hemåt
vem som helst viskar dom och sen det blöta vädret
\"hora, ligg still för fan\" - ekande skönsång ..
Ondska i dess klaraste form har blivit utagerad
tragi: varierad, förlevad, förnedrad, nedvärderad
\"mera, mera!\" - leva. En sten att leverera i slutet av resan

en tung, tung sten
dunk, dunk .. mot sin egen ytterdörr
men hon som blir dunk, dunk, dunkad på innersidan?
Hon med sina myriader av stenar, inmurad och ingen lyssnar på ..

Men jag lyssnar på dig
Jag gråter för dig
Jag skrattar när vi inte längre kan gråta .. heh ..
För alla män är faktiskt inte bara kåta





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren S.C. med Poeter.se id #3205 innehar upphovsrätten