Publicerad 2005-11-05 10:26 av himlens hemlighet




blå flätor och påfågelfjädrar liknar inte alls månen


kroppen pirrar och snurrar
på en bädd av små små elektriska ord

söker dina läppar
och finner din glödvarma mage
smälter ner i din navel

som fåglar tätt intill
matandes varandra med solrosvända frön

du är så där slam och enduro
jag har aldrig varit gift med en tumring förrut


den rätta tystnaden bortom orden
rinner varmt och mjukt
in med slött halvslutna ögon

låter mina naglar smeka din ådra
och undrar om du finns

men evigheten är alldeles för stor idag
och ingen kan leva utan hud





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren himlens hemlighet med Poeter.se id #3651 innehar upphovsrätten