alla ord
vägs på guldvåg
för att passa

hon tappar de egna

gömmer sig
döljer sig
förlorar sig
fryser länge

hon letar

skriver

 letar

 hittar

 delar

 överlämnar

 orden

     *

ett irrbloss

lämnar avtryck
mitt i isskorpan

liv som blåser in
och ut igen

kanter  ruggas upp
och sinnen  öppnas

hon vandrar

vidare

vidare

      *

dagen de möts
talar hennes ord igen
ord som flyter med lätthet mellan dem

sakta smälter isen bort
av värmen
och bildar rännil
över vägen som aldrig tar slut

i hallen möter hon  
nyvaken, en morgon

glädjen i hans blick

        *

avstånd och närhet
närhet och avstånd

mötas och skiljas
skiljas och mötas

liv till låns
liv till skänks
liv att levas

vägen nästan isfri

sidensvansar i mängd
i trädet
utanför hennes köksfönster

och jul gardinerna
fick vingar till slut

© Eva Langrath 2010