Stänger min dörr
som varit på glänt
Till stormen bedarrat
och tron återvänt

Sluter min blick
och gömmer min hand
Kärleken nekas
mig vistas ibland

Vandrar från stigar
jag vet leder ljus
Skymningen lockar
bland bäckarnas brus

Vilar i skuggan
av viskande vind
En stund som blir två
när känslan går blind

Väntar i tiden
med längtan att ge
Visa mig vägen
led, låt mig se