Publicerad 2010-07-20 20:41 av Saraband




Kvinnan hette Diamant

Ditt persiska leende, speglat i mitt hjärtas innersta
där kärlekens damm, snart uttorkad,
endast fångar ditt anlete
ett sista hoppfullt slag
av att finna kärleken i din exotiska uppenbarelse
att få älska oavhållsamt och utan ånger
att sjunga mig vyssjande sånger
att få leva som en dagslända, ack, ett billigt pris att betala, utan harm
slumrandes i din förtröstansrika barm,
insupa din doft, tiotusen blommor, från Eufrat samt Tigris strand
bland starr och säv, en bouquet att dyrka,
att dö för, endast i ljuva drömmars land,
i mina tankar, störtar jag mot min eviga myrstack.






Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Saraband med Poeter.se id #31618 innehar upphovsrätten