Publicerad 2010-08-08 18:13 av isabell.larsson
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren isabell.larsson med Poeter.se id #32059 innehar upphovsrätten
kvarglömd morgondag
Om ingenting,
Var ordet vi fann.
Den där natten,
När min röst var hes.
Skulle jag lova dig
Allt och ännu mer.
För överallt i luften,
Bortkom ord.
Såg vi marken där vi gick?
Du var ensam
Och jag var själv.
Tillsammans blev vi
Oformulerbara varelser,
Sökandes…
Hittade i ett ögonblick av liv.
Försvarslös drift,
Om och om igen.
Så slukade jag din andedräkt,
I smyg.
På något vis,
Stal du från övriga,
Förmågan att synas.
Var det min hand
Du så otåligt ville åt?
Efter all tumult,
Med din blick,
Djupt inom mig.
I all ensam uppståndelse,
Två händer,
I en kvarglömd morgondag.
Idag är morgondagen,
Allt som inte gårdagen var.
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren isabell.larsson med Poeter.se id #32059 innehar upphovsrätten