snabba rum
om glas:
genomskinligt är doktorns handslag
anonymt, jag vill fråga:
är
tiden slut
på väg ifrån
landar helikoptern försiktigt
får sjukhuset
se mjukt ut
från våning fem
är man över skogen
himlen börjar
på våning fem
är man under
våningar sex till tolv
hockeymålvakten
körde ihjäl sig
hade en mask som i skräckfilmen
rörelseenergin avtog för fort
glaset höll inte
bara den dödes kropp
är bevis för liv
och död
hela tiden fabrikens rörelse
av prylar vi ska lämna
om lingon:
den som födde
krymper alltid genom år
till
den nyföddes längd
spritar händerna
för att ta
influensan till de drabbade
bara låna, ingå i försvinnandet
om lingonen gjorts större
människorna mindre
jag ser
fyra personer bärga ett lingon
men det kommer i rullning
dödar ett barn
som bara följt med
för att se och lära
allt
om innanförskapet
om träd:
droppställningarna
är de sjukas träd
på sängarna
mull, lövhögar bränns
på Ganges stränder
glider över horisonten
i en egen båge
mellan andras bågar
att förstå, ändå leva vidare
är det beröm, att förstå
att ensamdö, oftast
i ett rum
sockervadd tränger ur tandköttet
ser fint ut när vi ler
innerst inne
är leendet en substans
kanske en grå, har aldrig varit så djupt
in
som ett moln
viker undan, viker under, viker papper till en svala
för trädets skull
om unga och mer träd:
ovanför dörren en siffra
nedanför siffran dörren
du är framför dörren
på väg in
jag väntar utanför, ungdomar
längre bort - skriker att de är
ungdomar längre bort
du kommer ut ur
fast lättare
av ett tvång du lämnat, flyttat
gradvis flyttat
sedan ska du hämta det igen
som ungdomarna
längre bort, ska hämta sina
debuter
hela tiden
nya bränslestavar mot gamla, oklar
övergång till pärlband av radhus
där förut
skog fanns
när hus är färdigbyggda
växer de inte
skogen lurar runt om
gömmer sig, sorg över radhusen
de vilar
hålls uppe av döda träd
kan vi inte ta av oss själva, samsas i avverkningen
kan man inte göra en stol
av skelettdelar, eller bestick
fast det säljer inte, reklam görs för andra
tillstånd
tonårskroppar som passerar i snabba rum.
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Christer Eriksson med Poeter.se id #8591 innehar upphovsrätten