som en stjärna
ljusglimt

för att fylla hålet
det värsta
med mod

som när alla stenar släpper
och du hänger fast

lugnet

precis som att du är

turens enda nummer
eller himlens enda öhrn
eller (igen) nattens vackraste stjärna

eller hela ansvaret
att låta mig (och resten av världen)
vara dem vi måste få vara

och slutligen;
även fast ingen lärt dig yla

så förblir du ändå
det mest skrämmande
något vargaskinn någonsin stött på

det handlar om insidan
där rädslorna flyr dig
och din sylvassa fågelnäbb

om jag säger det såhär:

så länge månen lyser om natten
så kommer du också att fortsätta glimma
i takt med hjärtat

för alla våra dagar