Publicerad 2010-09-05 18:39 av Bobby

Man talar sig ljummen
diktar sig varm, i försonliga cirklar
och skriver sig rakt in i kylan,
där ansiktet upphör, den andres

(ur I det gula, Katarina Frostenson)



En poets största längtan

Det finns en risk att man
använder tiden ovist.
-- Vad är bättre poesi
än skriven poesi?

Ändå längtar själen efter
den perfekta texten...
Varför är det oskrivna
så mycket mer intressant?

Kanske är det alltid så att
den rika bland rika är fattig.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Bobby med Poeter.se id #34569 innehar upphovsrätten