Vissa somrar trampar jag runt gamla granar i en myrkant i Stalon. Jag hittar inte rätt på en gång, men till slut hör jag det metalliska ljudet av ölburkar som knycklas ihop. Ljudet är lite dovt därför att mossan dämpar ljudet. Mossan har växt i över 45 år. Så länge sedan är det som min pappa och hans arbetskamrat jobbade på trakten med att sätta telefonstolpar och dra telefonledningar. På kvällarna roade de sig med att dricka öl vid en eld och kastade tomburkarna mot en gran. Jag hörde burkarna under mosstäcket första gången när jag letade hjortron för länge sedan.