du är
så navelskådande
att tumrullande
tycks meningsfullt

du är
så skygglappsbeklädd
att blickar genom gråstarr
tycks klarsynta

du är
så invecklat komplex
att ekvationer och alkemi
tycks barnleksmässiga

du är
så egendomligt självhatande
att din stora egenkärlek
tycks passera obemärkt