att inte hata
se över oss, andra som oss, innan oss
det som blev vi – nuddade av:
genus
bommar fällda bilar stoppade av bommar
fällda så kommer tåget, nu borta
vi åker, aldrig vi ska bända hjärtan till gelégodis
men sedan jag che, lägger sängar på rad
till randen av på höjden av
grusgropen, grävmaskinen väntar in sin lastbil
den av oss som först skvallrade sa:
jag älskar dig
fan hjärta smärta,
fel
att utanför stå, se in på innanför stå
se ut bara gå, barfota
genom sträck på himlen, charterplan
som bara får vår dröm
urbanisering, en god tvål med ett lödder
som smalt tränger ner i avlopp, ut bort
försvinn försvinn in där i lådan
vardagen kan börja, sjung där
vardag är
långa drömmar i nittiosäng
på rad under regnet
minns du den rostiga, utsläpad
långt upp på berget, till randen av
där var jag, långt innan, ville visa att
bara visa
människor bygger sina egna
skelett
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Christer Eriksson med Poeter.se id #8591 innehar upphovsrätten