Publicerad 2010-11-12 20:44 av Christer Eriksson




vita

vita ägodelar ha,

jag ber rullstolsmannen
få tvätta hans händer
men han vägrar
tar i kakan och försvinner

övergångstället är tappade bindesträck
vita, varför är ni så vita bara lite smutsiga
i kanten, halka fram. döm hakan, ögonen
är vita. varför är ni så vita
i tanken

ännu en gång äcklas i barnets öppna mun
det vuxna

jag på en topless bar i köpenhamn
utnyttjade blanka ögon
samma som i andra delar av världen
sorgen är universal
ett band runt armen

jag på funny pussy show i pa tong
att stoppa upp en pingisboll i musen
sen gå ut och möta publiken

när vi lägger oss på kvällen
är vi inte ens en prick, ett smuts
på den vita runda bollen

-

vid lasarettets kant
mahogny och mörkare än så

lampor från mopeder med hela familjer
asien, mitt märkliga asien
snart igen

man kan se när allt gått av
brottytan är till stor del korroderad
människor
slitits in i, långt ifrån

oss, vita händer har

-

rådjuret ängsligt,
bärnstensmaskinen en icke passande
konstruktion

rådjuret skjutet,

framtid
vita skallbenet hänger i herrgårdens
källare, radonet minns inte
barnets astma

rådjuret, skadat
ljuden stör min dikt
en gång frihetsberövad

hemma skakar av min jacka

vita snö som dör





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Christer Eriksson med Poeter.se id #8591 innehar upphovsrätten