Publicerad 2010-11-26 11:28 av Carola Viola Hedelius




Kriget

Det blev en blodspillan ändå
Fast att du lovade mig
att vara min för evigt

Mitt hjärta blöder
Det smärtar
Ännu minnen
Som rinner sig fram
inom mig

Hur kunde du mot mig
vacker, en ricktig kvinna
Jag förstår inte
Vart gick det fel
Jag vet svaret nu
Den dagen min fot
satte sig på syndens ställe
Den föddes till liv
igenom mig
Jag fall för den
dig
Du dog nästan min själ
Tack Gud för din nåd
Tack Pappa!





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Carola Viola Hedelius med Poeter.se id #6052 innehar upphovsrätten