En man sprängde sig på Drottninggatan här

Och jag tänkte att nu finns det inte rum för några ord längre
Ändå föddes kärleken igår igen
för att sedan tappas bort, igen
(fan)

Det är slut på formuleringar
men jag kan allt om tid och rum och personlig identitet
Fast inget om min egen

För hur gör man för att behålla sig själv i en stad där ingen hälsar på sin granne?
Jag börjar förstå nu.

Jag tänkte en gång att jag var i kläm mellan två städer och ett dussin vänner,
men jag har insett nu att Sundsvall innehåller lika mycket skit som Stockholm.

Enda anledningen till varför du pratar med din granne där är för att veta
alla
snuskiga
detaljer

för att sedan sprida vidare och bli någon som vet något

Allt vi vill är att tycka om oss själva,
fast inte så mycket att det syns

Vilken jävla värld.