Publicerad 2003-10-09 23:17 av Turid




stillheten är stilla

stillheten är stilla och
ibland känner jag mig konstig
när kylan i sinnet tar över
och leder vägen mot döden

även de allra minsta kryp har
stora tankar; stora syner

stillheten är stilla och
gardinerna välkomnar blåsten att
öppna fönstret mot kylan
och släppa in döden i rummet

allvaret målar fåror i
pannan; små vägar för döden att vandra i

stillheten rör inte på sig
den ligger still; vakande, i beredskap
för en öppnare dag imorgon
då regnet kysser fönstret immigt





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Turid med Poeter.se id #54 innehar upphovsrätten