sömnlös

orden jag läste på skärmen
rister ärren i själen

sömnlös

det välbekanta stålbandet
drar hårt, runt bröstkorgen

skrämmer mig inte längre

andningen lugn
minns iskylan

skuggorna i taket
bildar mönster
rektanglar, ränder in mot mitten

i lägenheten under
dras möbler över golven
i natten

passerande röster

de som går vidare
gör tomma rum
ödsliga rum
minnes rum
ljusa och mörka

vad gör man
med all olycka, sjukdom
och död runtomkring

       *

sömlös i ett kök

en oskriven bok

vacker olivgrön pärm

på första sidan
bilden av Sparvugglan
som gärna gömmer reservförråd
i ihåligt träd, efter lyckad jakt
Gladium Passerinum
den minsta av Sveriges ugglor
aktiv i skymning och gryning

andra sidan är tom

pappret glider glatt
mot fingrets undersida

en blyertspenna av trä
formar orden

en blå kantstött keramik mugg
fylld med ingefärste

ett fönster
snö utanför
taxibil passerar på gatan nedanför
men inga tåg

fladdrande tv-skärm
i fönstret mittemot

huset är äntligen tyst
gatlyktan lyser intill min blå bil

så kommer ett tåg
utan att stanna
passerar det tomt i natten

jag skalar en clementin

en dörr öppnas

sömnlös
lös sömn

varm mjölk och en smörgås

tillbaka i sängen
smyger min hand in under din kudde

stålbandet lättar en del
andas sakta

         *

tungsinnet dröjer kvar
i den grå morgonen

fågelkvitter på hundpromenaden
kylan avslagen

te i den blå kantstötta keramik muggen

i cd spelaren
den norska varma rösten

”den smerte ein har
når ein ser sitt barn ha det vondt
kan ingen måla
åt se sitt barns tillit och tru gå i sundt
ska ingen tåla
eg vet det nå
men va kje sterk nok då”

lite längre fram

”Se meg, hör meg
kom int till meg och rör meg
kjäre, hör meg.
Det er en meg her inne
som famler rundt i blinde
trå forsiktigt in og led meg
tröst meg, gled mig
men framfor alt:
se meg”

och så orden om sången
till värmen från diskvattnet

” Men songen den löfte oss och fylte oss med mod
te å leva med himlen på grunnfjeld og jord
Og aldri va songen så sterk og så klar
som i stille måltid rundt Mesterens bord
Så syng oss då in i smerten och gleda
syng oss te bords med venner og vin
Syng oss te nåde, te kjaerlik och elskov
Te slutt syng oss inn i songen din”

dina varma ögon när du går
händerna djupt i det varma vattnet
rena glas och bestick

idag vill jag baka
knåda den varma degen
till bröd att äta i kvällen

tillsammans
med de som står mig nära

© Eva Langrath 2011