lilla mormor, lilla mormor
så maktlös, så stark
du står vid hans sängkant
din hand vilar mot hans kind,
ansträningen bakom ett andetag
får luften i rummet att darra
men din hand vilar stilla och mjukt,
bestämt förklarar den att;
här är din plats, du väntar här
du går inte,

du hoppas, du tror, du sörjer, du älskar, du lider
du dör, du med
men
du stannar, bestämt
som om för evigt inte var tillräckligt med tid
för ditt farväl