Publicerad 2011-02-13 10:40 av Bevingad




Om min förebild

Du sa alltid

gå mot solen

när livet var tuft

Du gjorde inte

vad människor

förväntade sig

av dig

Du lärde mig att

ta livet för vad det är

ett äventyr

Och du sa 

ingen kommer tacka dig

för att du jobbar ihjäl dig

När du inte sa något alls

smekte du mitt ansikte

med dina varma händer

och när jag blundar

ser jag fortfarande

din solbrända

rynkiga hud

Mormor du gick

mot solen

och himmelen

för tidigt

Jag saknar dig så





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Bevingad med Poeter.se id #5601 innehar upphovsrätten