En stilla skogsväg mitt i sensommaren minns ännu dig
Minnet av fotavtryck längs en ensam skogsväg,
tvekande fotavtryck som åminns i evighet

Även när du inte finns längre, minns träden dig

Ditt namn ekar tyst emellan trätopparna
Det du var finns ännu kvar där inne bland träden

Kanske är du nöjd och lugnet omfamnar dig
Kanske är du någon av fåglarna som stilla glidflyger
Kanske är du nöjd nu
Kanske ler du
Kanske minns du inte vemodet som klädde din kropp
Kanske är du nöjd nu.