och visst tänker jag på nätterna
på hur han aldrig lät min hud vila
och hur rädd jag var för hans händer men hur jag saknade dom när han lät mig gå
hur jag aldrig var något annat än kött

någonstans mellan hans hårdhet och mina lår önskade jag mig svalors vingslag
men jag var bara en resa
mellan slussens t-banestation och busshållplats nummer 2

jag var inget annat än kött

men ibland när han inte såg mig när han inte tog på mig då
då var jag regnet

då var jag regnet