Hon frågade:

vem var den viktiga personen under din barndom?

jag sa mormor

med bruten röst

och grät tårar

som skulle ha gråtits

för fuckin' tio år sedan

Hon undrade:

om det var okej?

(med mig)

Och jag sa att det var en lättnad

att äntligen få sörja

att få erkänna

att jag saknar henne

till döds

Att jag önskar att hon funnits

längre

att jag inte förlorat henne

vid 18 års ålder

Hon var den som såg mig

som lät mig vara den jag var

Jag är en annan nu

jag är så mycket

tryggare

jag har funnit kärleken

till mig själv

och därigenom

även till 

mr J