När vi på somrarna hjälpte Pappa att klippa gräset.
våra knän förblev leriga och vi hade varsin sax i hand, klippte rabatterna snaggade. Ibland lekte vi frisör med större grästussar. Vi skapade underverk, klippte våra idoler vackra

När vi var gång var ensamma hemma, drog ut en stor madrass och åkte kälke nerför trappan i vindlande fart, vi fantiserade om Mount everest.

När vi på vintern byggde stora borgar och lekte krig med grannpojkarna på bakgården, satte flaggor av triumf på de vinnande borgarna.

När vi under hösten i timmar engagerat krattade vår stora gräsmatta ren och byggde lövhögar, för att sedan kasta oss i dem och skapa kaos och äventyr.

När vi byggde snögubbar på spåret bredvid vårt hus, för att sedan gömma oss i fönstret och fulla av spänning se hur tågen förvandlade gubbarna till ingenting.

Jag saknar de fina stunderna
av en underlig barndom