så försvann du
ingenting lämnade du kvar
faktiskt inte ens en saknad
lämnade du
när jag tänker efter

känner
hur hela mitt hav mojnar
blir till stiltje nu
när jag inte längre bär
dina gråa vredgade vågor
i min famn, på min rygg, i mitt sinne

böjer mig mot ytan
speglar mig
i en befriad, förvånad blick

detta är Jag