Jo det var så här
att jag kände mig rädd
Så djävla rädd att inte vara sedd

Så liten var jag i min stora kropp
Kände bara oro och inget hopp

men ingen såg den lilla där inne
det var bara en tanke i mitt sinne

Från barn till vuxen på en sekund
En tanke som kanske inte var sund

Utan att fråga gick hon utan att gå
den lilla utan att jag någonsin kan förstå

Så nu står jag här åter vuxen och stilla
Vem vet vad som kan hända
om jag släpper ut den lilla

Jag får trösta och omfamna mitt lilla barn
som inte växer och inte vill bli stor
som fortfarande leker spontant
och som för alltid i mig bor