Tunn som trådar 
i en gråskala som stinker svavel
Fräter på min hud

Fumlar med orden bakom stängda läppar 
och tungan krampar i kamp mot mina andetag 
som stannar i min halsgrop

Sommarstänk på mitt trasiga paraply utanför din känslomur
Dränker mig i ovisshet och drar med fingrarna 
över ärren på din själ

Du frigör mig

Tar sönder mig 
och bygger upp allt skevt

Fastnar i tapeten i ditt rum
Gömmer mig i inrökta väggar och 
håller andan

Flickan på andra sidan fönstret stirrar 
och smeker glaset med benvita fingrar
Hon är allt jag aldrig varit

Ingen jag lyckats bli

Tystnad dånar mellan väggarna

Glädjen i att ta sönder andras drömmar 
skiner i din blick
Mörka ögon i insjunket ansikte 
och papperstunnt skal

Och jag är din