Publicerad 2011-06-19 17:03 av Joar




på mammas balkong

cigaretterna är slut
morgonen tränger sig på
jag är rädd att väcka mamma
så att hon ska se
det som jag inte kan förklara

fågeljävlarna kvittrar igen
jag kan fortfarande inte förstå
hur dom kan kvittra så
när inte jag kan stämma in

I try and lay my puzzle
but I can no longer pretend
you are the first piece
there is nothing I can say

vad? det klingade bättre på engelska
jag är så trött
på att allt ska vara så pretentiöst

jag vill se en film om den sorgliga kärleken
som hollywood glömde
och jag skiter i
att jag låter som en fjortonårig brud

för var är kärleken nu
den jag gav min tillit
hur ska den förklara
det jag känner här idag

jag kan inte skriva, inte göra någonting
jag är rädd att jag vet
att jag inte duger
för någon som är du





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Joar med Poeter.se id #7141 innehar upphovsrätten