Som vore det en fjäder
som föll så böljande fritt
i luften svävande i vida cirklar
ovan mark -
som vore denna fjäder min själ

Så lätt, bekvämt;
sen kommer åskan med sitt 
tidlösa, kaotiska mullrande, lika
oförändrat i sin karaktär, 
som för hundratusentals år sedan

men så kommer regnet
det strilar och övergår snart
            i hällregn 
sen kommer vindarna,
de kraftiga, som ändrar sceneriet
            och blåser upp till stormar,

stormiga vindar som misshandlar
           min själ -
den värnlösa fjäder som är min själ
Efter regn kommer solsken

som stiger till ökentemperatur
Plåga är allt min själ får
             lov att utstå!

© ferus, juli 2010