Vi möter en tegelbyggnad med inhägnad rastgård

 stämningen i bilen är inte fientlig 

men ingen pratar

alla vet vad som väntar

och det är aldrig tillfredsställande

när samhället måste kliva in

och sätta stopp

vara föräldrar 

åt hela familjer

Vi möter låsta dörrar

en kvinna i t-shirt

med tryck:

"I will lock you in"

Det är så bisarrt

jag vill nästan skratta

jag sväljer och sväljer

det är så tragiskt

Stora tårar rullar ner

och en liten liten pojk

i en 17 årings kropp

Jag tror nu att han förstår

jag känner att även

mina kinder är våta

och det finns ingen återvändo

inget jag ångrar mig

inget kan få

det som idag händer

ogjort

någonsin

men det kommer bli bra