harrys;

och du nynnade melodier jag aldrig hört förut
kittlade mina fingrar med dina läppar och jag fnittrade
som en flicka en skolflicka jag var som en av dom
när du tog mig i handen och viskade att vi var dom sötaste i hela staden

i stugan om natten som aldrig slocknade med skräck och lakritspussar
och hur du rökte något brunt som var smulat över ett papper och hur jag låg på din arm
bredvid
sötrök och lockar
du var allt jag var inget annat än tusen ringar i en ådrig stamm
så var vi
ända tills jag for
fyrtio mil från kärleken och hem igen