en lördagseftermiddag
pratar hon om luft

att skriva om luft

säger skrattande
tänk om man skulle
skriva att man andas in kväve

den här kvällen
färgas molnen
i luften rosa

ovanför vår balkong

och jag tänker
på livsluften

den nödvändiga

som saknas
ibland

    *

ikväll vandrade jag
stigen längs sjön
andades den friska
nästan rena

luften

satt på klippan
ovanför vattnet

övertalande
mig själv
att livsluften
kan ingen
ta ifrån mig

klättrade ner

fann en vik
där lapphunden
fick bada

vandrade längs
vattnet tillbaka

andades ett
andetag och
ett till

fyllde lungorna
med trädens
syremättade luft

försökte driva
bort
kylan i själen

med 78 % kväve
21 % syre
och 1 % argon

solen värmde
luften ljummen

lyfte in den
envisa lapphunden
i baksätet

han skulle inte hem

         *

när jag ser på de
rosafärgade molnen
uppe i luften

ovanför vår balkong

tänker jag på
den lille pojken
som helt säkert
visste

att molnen sitter
fast med klister
i luften

annars skulle
de ju ramla ner
såklart

självklart
så klart

hur skulle det
annars gå till

så enkelt

© Eva Langrath 2011