Se dagarna kortare dansar
nu röjes var backe och mer
sen randas fler stormande nätter
i sommarens sista kvarter.
Vi drömmer med sparade kransar
av blomrankans sista glöd
och håller den hårt sen den sätter
vid sänggavelnsvägg för stöd.

Vi böjer för höstliga vindar
tänker på sommarens vals
då föll vi för smilgropens kindar
som om en sån ej funnits alls...
Sen gör vi en somrig mässa
var afton i våran bädd
i sparat blomblad vi pressa
och vaknar, helt blomrikt förklädd.