Det var skräckens tanke
som slog mig precis
här finns inga vackra bilder
medans månen ler mot mig
med ett elakt leende
Tanken säger mig inget alls
menar inget vackert eller tyst
följ inte efter mig
för jag är också vilse
Rulla upp ärmarna på din vita tröja
du rädsla
ditt skrik
Här står jag ensam igen
bland rötter och blad

i allena skogar
ruttnar mina drömmar