sammanknutna flätade tvinnade

andlöst faller sida vid sida

mot marken okuvligt strödd över mörkret

från skymning till skymning

i ständigt mörker

famlande mot kylans vidgade gap

där mitt i ett bländsvart trevande

sitter på min sängkant och dinglar med benen och lyssnar efter de ljud som inte finns. lyssnar och väntar. lyssnar och trär minut på spröda stickor av skört skrumpet glas

ropar i ekot av mig själv

hör ljudet studsa oavkortat oupphörligt

långsamt fastnar utmed tapetens låga

böjning mot takets mitt

ekot tystnar i ljudet av sig självt

faller mot golvet

klär på mig för att möta den nya dagens evinnerliga uppmärksamhet. förväntningarna knackar och trummar ilsket på själens dörr som längtar ut och bort. låt mig vara. låt mig få gå min egen väg.

längtan efter sig självt

ser inte tiden som fanns

att fånga i dagen som gick

att stanna vara klarna

hämta det djup

ur brunn som grumlats

ur vittrad skärva av liv

ser spegelbilden över tandborstens fradga. ser blicken i spegeln avmätt på väg mot nästa projekt. ser inte min egen blick. glömmer se vem jag är. där andra ständigt pockar och lockar och drar. tappar mig på väg mot alla mål där i sanden i spegeln i frukosten på mötet i allt och lite till.

flämtande låga där anas en skugga

lösgjord frigjord ur dunklet

andas stannar vilar en sekund

hämtar ett ögonblick ur ett ögonblick

i ett stilla andetag

där någon möter mig

på knacklig slingrig stig

i ett töcken av vara

och att vilja

få ett uns lite mer

musiken dånar och bilen rullar på väg. pumpar på energin och taggar upp inför dagen. tuffa möten. hårda samtal. svåra samtal. djupa samtal. samtal att ge och få. samtal och ett leende är allt en dag där allt är kantat av tråd av taggar och lut.

ett möte i text från en svunnen tid

en dag nu härmed mig giv

orden flätad till vanmakt

och sorg

livet så skört

och bundet

men ändock

är det ett liv

det är

mitt liv