Publicerad 2012-01-29 16:43 av in effigie

första salvan är alltid den värsta.....


mg42

 

perforerade

liv till genomskinlighet

och kroppar som flöt


kvar


guppande tysta,

begråtna av minnena

i blod, rakt genom

 

 

*




Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren in effigie med Poeter.se id #37881 innehar upphovsrätten