Kölden biter i mina kinder
det knarrar under mina fötter
där jag går
på den vintervita kalla stigen

Det är tyst
mycket tyst
endast knarret
från mina fötter
når mina öron

Ögonen är kalla
fast de skyddas bakom glas

Min andedräkt
exponerar sig som små moln
likt en storrökares

Vintertårar i mina ögon
fryser till is

Kallt och kyligt
uppå mitt kött och blod

Marken är hård
nedtrampad
av andra före mig
som vandrat här

Drivor av gnistrande snö
täcker landskapet
Allt är bara vitt vitt
så bländande vitt
av solens kalla strålar
som sticker
i mina tårfyllda ögon

Av kölden
framkallad smärta
väljer jag
att skynda fort
till min varma boning