Banditen ansökte om nytt medborgarskap,
räddad ur ett kriminellt utanförskap,
av kärlekens vetenskap.

Från känslomässigt störd,
till känslor i överflöd.

Lyckan ler och han är kär,
allt på rätt väg nu bär.

Han gör allt rätt,
sonar sina brott på hederligt sätt

Ett riktigt kneg och skattad deg,
gjorde att fogden för tillfället teg.

Men efter ett tag känner han sig ensam i ett nytt utanförskap,
utpekad som idiot i deras medborgarskap.

Upplevt mer än de flesta,
droger och annan skit hann testa,
otäcka saker för de mesta.

Väcker hat, kriminella tankar,
trots att hjärtat av kärlek bankar.

Hans armar är fulla av bläck,
påminner om en attityd och tid som spritt skräck,
om han kunde hade allt varit väck och huden näck.

Vara märkt och tillbaka på ruta ett,
mitt i livet är knappast lätt.

Före detta dömd och av samhället bortglömd.

Banditen tog ändå klivet,
trots ångest och hat sig tillbaka i livet,
som han aldrig mer tar för givet...